För ganska längesen så hörde jag ett program på Rix MorgonSol som handlade om hurvida sig det är onormalt att inte vilja ha barn när man är kvinna eller man. De hade haft någon undersökning som visade att 40% tyckte att det är okej när män inte vill ha barn och att typ någonstans under 10% tyckte det var okej när kvinnor inte vill ha barn. Men vad fasen är skillnaden? Varför är man mer onormal när man är kvinna om man inte vill ha barn?!

Ja vill jätte gärna ha barn, men ja har valt att vänta. Visst hade jag kunnat ta hand om ett barn men ja har inte velat. Vissa människor är inte gjorda för  att ha barn tror ja och då är det väl bra att de inte skaffar. Finns så otroligt många där ute som inte borde ha skaffat barn överhuvudtaget!!

Ja tycker det är modigt att säga att man inte vill ha barn om man inte vill det, många skaffar ju bara för att alla andra gör det. Ett barn tycker ja är något man ska vänta på tills man är 100% mogen och redo för det!

Dagens lilla tanke...

De flesta av oss är ju inte så mkt för att städa. Jag tycker att städning är kul till en viss gräns men ja avskyr att diska och stryker ALDRIG! Jag är väldigt ordningsam av mig och vill att saker ska ligga på sina rätta platser osv. Jag blir alltid fundersam över varför ja ens låter det bli stökigt från början? Varför tar man inte bort direkt efter sig, då hade man ju nästan aldrig behövt städa! Visst nu har ja 8 stycken "barn" som gärna stökar ner och dom plockar ju inte direkt upp efter sig ;) Så dammsuga får jag göra nästan varje dag för att hålla undan men resten av sakerna då, allt kan ja inte skylla på djuren! :)

Dagens lilla tanke...

Jag funderar alltid på allt skumt som pågår i världen och speciellt i Sverige. En sak som gör mig SÅÅÅÅ otroligt arg är alla dessa organisationer så samlar in pengar, ex Röda Korset, där mkt av pengarna går till deras chefer osv. Om jag ger en tia eller hundra eller vilken jädra summa som helst så vill ju jag att dom pengarna ska gå till det rätta ändamålet. Hur vet man vart man ska vända sig för att det ska bli så?

Exempel, om man tar vår statsminister Reinfeldt, han tjänar ju en ganska fet hacka i månaden. Jag vill inte ens tänka på det! Men är han verkligen värd den lönen? Visst han jobbar säkert häcken av sig men är man ändå värd så mkt pengar?? Han hade säkert klarat sig på hälften och om man hade halverat  alla politikernas löner då hade man kunnat lägga dessa miljoner på viktigare saker som vård eller skola.

Bara ännu en tanke... Det finns alltid någon som vinner på  det du förlorar. Varken det är skattepengar, spel eller nåt annat!

Den rubriken lät kanske ganska taskig men det är inte jag menar. Jag tycker så synd om alla där ute som mårdåligt men jag mår dåligt av att läsa att alla andra mår dåligt. Tycker det är tragiskt att så många mår dåligt och inte ens försöker förändra sitt liv, känns som många redan gett upp på nåt vis. Kan inte alla börja vara lite tacksamma för den chansen man fått att leva?! Tänk av alla sperimer och ägg så var det just du som belv till. Det är ändå ganskla bra kämpat! Det finns dom personerna som ligger dödssjuka och inte ens har en chans...

Jag förstår verkligen alla som mår dåligt, det är inte det men det känns som att många bara mår dåligt för att andra gör det!

Alltså med risk för att få nån suris på mig nu så tänker jag ändå ta risken att skriva detta. Det är så himla många bloggar nu som ploppar upp överallt som handlar om att man ska vara sig själv, och självklart håller jag med. Man ska vara sig själv till 110% men varför hålla på att skriva om det hela tiden, varför inte bara vara sig själv och sen va tyst om det?! Om man är sig själv, ska man då behöva berätta det för halva Sverige, varför inte bara vara sig själv och vara nöjd med det!

Bara en liten tanke...

Ja vilka dagar gillar ni och vilka dagar gillar ni mindre? De flesta gillar ju oftast helg men finns ju även bra veckodagar eller? :) Jag tycker mest om fredagar men gillar även onsdagar, oftast för att det går så mkt bra program då och att halva veckan har gått då! Måndagar är ju oftast grymt sega!

Vilka är de bästa/sämsta dagar ni har i veckan och varför?

Nu vill inte ja va taskig mot alla som har barn eller är gravida men börjar bli trött på alla dessa bloggar! Dom är ju överallt och går inte ens att undvika om man hade velat... Vissa som har barn skriver mycket om sig själv och lite om barnen: Det tycker ja är okej men de som i varje inlägg måste skriva att de älskar sina barn osv dom gör mig trött.

Måste man verkligen berätta i sin blogg att man älskar sina barn hela tiden? Är inte det e ganska naturlig sak? De flesta älskar väl sina barn mest av allt i hela världen, det vet ja att ja kommer göra när ja får barn men inte kommer jag skriva det varje dag på Facebook eller i min blogg hela tiden! Tycker det är lite synd om folk som hela tiden måste bekräfta sin egna kärlek...

Bara en liten tanke...

För det första så fick jag lite ångest och funderingar över det med Facebook igen. Ja vet liksom inte var ja ska börja ta bort och vilka ja ska behålla! Det gör att det börjar krypa i mig och att ja inte ens kan sitta still, alltså inte jsut om FB men såna tankar som gör att ja inte kan bestämma mig! Sedan fick ja panik när ja insåg att vi ganska snart måste skaffa en bil, eftersom vi ska flytta till "landet". Just nu tillåter inte ekonomin nåt men bil måste vi ju ha!! Sedan fick ja smått panik när ja insåg att ja inte gör nån nytta på dagarna, visst jag: Tar hand om djuren, städar, diskar, tvättar och ja all hushållsgöra men i övrigt så sitter jag llänge och tänker på saker ja ska göra men gör dom inte!! Detta stör mig något enormt för så här är inte ja egentligen...

Varför förändras man till något man inte vill bli???!!